Så var man tillbaka i stan med asfalt och betong under fötterna. Men det kändes bra. Lite som att komma hem faktiskt och så är det något visst det där med att kliva upp och ha någonstans att gå, sminka sig, klä på sig och hoppa på pendeltåget. Första stoppet blev en sväng förbi kontoret, bara för att prova hur det skulle kännas att låsa upp dörren för första gången med egen nyckel och det kändes helt fantastiskt. Nu ser jag fram emot i morgon när jag kan sätta på en kanna kaffe och kavla upp ärmarna, slå mig ner och grotta in mig i planeringsarbetet inför visning ett av…